ups and downs...
Ibland ångrar jag verkligen att jag någonsin kom till Sverige...det känns som om allting hade varit mycket enklare om jag bara hade stannat här. Antagligen hade jag börjat jobba eller plugga och allt hade gått bra...men då hade jag inte fått uppleva en helt otrolig tid med underbara människor. Det finns väl för- och nackdelar med allt...men nu känns det som om jag hade sluppit massor med hemlängtan, ångest och tårfyllda nätter om jag aldrig hade bestämt mig för att stanna i Sverige. Men när jag tog det beslutet kändes det rätt, trodde inte att allt skulle gå som det gjorde...
Den senaste månaden har nog varit en av de jobbigaste jag har haft...mycket upp och ner, många känslor som gjorde det svårt för mig att tänka klart.
Jag har funderat mycket över om jag ska gå tillbaka eller inte. Nu är flyget bokad...först kändes det omöjligt, sen var det självklart och nu vet jag inte om jag gör rätt! Meeenn jag ska flyga och får hoppas på det bästa!! Det hör nog till att bli vuxen att man måste ta sådana steg själv och lära sig av sina misstag...
Va skönt det känns att skriva av sig lite grann. Då får man lite perspektiv och ser saker och ting lite ljusare!
Manchmal bereue ich es wirklich, dass ich jemals nach Schweden gegangen bin...alles hätte so viel einfacher laufen können, wenn ich nur hier geblieben wäre. Ich hätte wahrscheinlich zu arbeiten oder studieren angefangen und alles wäre gut geworden...aber dann hätte ich eine tolle Zeit mit wunderbaren Menschen verpasst. Alles bringt schliesslich Vor- und Nachteile mit sich...aber im Moment kommt es mir so vor, wie wenn ich mir jede Menge Heimweh, Angst und viele Tränen gespart hätte, hätte ich mich nie dazu entschieden in Schweden zu bleiben. Aber als ich diese Entscheidung getroffen habe, hat es sich richtig angefühlt...und ich hab nicht geglaubt, dass alles so laufen würde wie es getan hat...
Der letzte Monat ist einer der anstrengendesten, den ich jemals erlebt habe...eine richtige Achterbahnfahrt mit vielen Gefühlen, die es mir schwer machen, klar zu denken.
Ich hab viel darüber nachgedacht, ob ich wieder zurückgehen soll. Jetzt ist der Flug gebucht...zuerst war es unvorstellbar, dann selbstverständlich und jetzt habe ich keine Ahnung ob ich das Richtige mache! Aber ich werde fliegen und muss einfach auf das Beste hoffen! Das gehört nunmal zum Erwachsen-werden, dass man solche Entscheidungen allein trifft und aus seinen Fehlern lernt...
Es fühlt sich echt gut an, sich alles ein bisschen von der Seele schreiben zu können. Da kommt einem alles gleich ein bisschen positiver vor!